mytreasures

Alla inlägg under mars 2015

Av Marie Karlsson - 18 mars 2015 01:26


Finally har jag vaknat.


Vet att ni har tjatat på mig, stått ut med mig.

Man måste VAKNA själv för att man ska klara av en ändring.


JAG HAR VAKNAT


Sommaren/hösten 2013 hade jag gått ner 23 kg i vikt.

Mådde så bra, promenerade en mil om dagen.

Hela jag var som en duracell kanin. Mitt jälvförtroende var på topp.

Min personlighet lyste i mina ögon.


Tyvärr hände det massa saker som vände på hela mig.

Gick upp alla kilon igen.

Allt bara försvann. Tillbaka på ruta ett igen.

Det hände mig allvarliga saker, dessa var jag tvungen att bearbeta på egen hand.

Kommer nog aldrig komma över en sån händelse, men jag kan lära mig att bära på den.

Ingen ursäkt egentligen, men jag gav upp allt.


På fredag startar jag och Lotta vår nya diet.

Följer vi den så kommer kilona rinna av oss.

Jag behöver det för finna mig igen.

Blivit så mobbad för min vikt, vet att jag duger som jag är.

Men hjärnan säger annat.

Nu blir det diet och träning.


På fredag ska jag till frissan.

Kommer bli en färgförändring.

Måste för att börja min start på rätt sätt :)


Nu har jag bestämt mig att byta efternamn.

Jag har ett namn som jag bara älskar.

Tyvärr måste jag lämna in tre efternamn.

Om dom inte acceptera det jag vill ha så tar dom ett av dom andra.

Så håll tummarna att jag får det namn jag verkligen vill ha.

Ett nytt efternamn förändrar inte vad som hänt.

Men det ger mig en ny start i livet.

Lämna allt det negativa bakom mig.

Kan aldrig någonsin glömma hur jag har blivit behandlad. Däremot kan jag lära mig att bära det och lägga det vid sidan om.

Jag kan aldrig behandla någon respektlöst.
Jag har inga rättigheter till det.

Den dagen jag gör det har jag sjunkigt väldigt lågt.

Enda rätta är att vända dessa människor ryggen för alltid.


JAG ÄR DEN JAG ÄR...... DUGER JAG INTE SÅ VÄND RYGGEN OCH BARA GÅ UTAN ATT SE BAKÅT

DIN FÖRLUST INTE MIN.


Mitt nya liv börjar..... med mig på resan har jag mina barn, mina sanna vänner och framförallt......

MIG SJÄLV




Av Marie Karlsson - 16 mars 2015 16:38


Äntligen har jag bestämt mig.


För det första har jag bestämt mig för att byta efternamn.

Pratade med pappa om detta. Han sa att jag fick göra som jag ville.

Ville ha ett godkännande från honom, rädd att såra om jag inte tar tillbaka mitt flicknamn.

Kommit på några kanon bra namn. Ska bara fundera klart innan jag skickar in tre förslag.

Kommer bli en nystart i mitt liv.


För det andra har jag bestämt mig att skiva boken jag har funderat länge på.

Känner mig redo.

Jag var nog tvungen att komma fram till den punkten där jag är hundra procent redo

för att skriva.

Som ni vet älskar jag skriva. :)


I helgen var det full rulle.

Min kusin Agnetha och hennes son Charlie var på besök.

Min moster var hos mamma, men hon kom hit också.

Det var vad jag behövde. Så skönt att prata med Agnetha.

Hon om någon vet hur jag känner mig, min kamp om att duga.

Tack från djupet av mitt hjärta att du lyfte mig.

Älskar dig <3


I morgon ska jag på informations möte i skolan.

Ska prata om att dra in fiber i huset.

Vad det kommer kosta, vem som tar ansvar för grävning, återställa trädgården.

Så kanske jag kommer skaffa fiber, detta adsl suger som f-n.


Nu ska jag ta tag i mycket.

Ett steg i taget så kommer detta bli så kanon.



Av Marie Karlsson - 14 mars 2015 12:13


Min resa har varit lång.

Ibland kan jag inte förstå hur mycket en människa tål.


Jag har vänner som drabbats väldigt hårt, då pratar jag inte sjukdom.

Vänner som är sjuka, en kämpar med rättvisan för sin dotter.

Alla tragedier är av olika händelser, alla reagera vi olika.

Sorgen är personlig, sjukdom är personlig, rättvisan är offentlig.


Min sjukdom har saboterat hela mitt liv.

Operationen som gick så fel det kunde var starten på denna jävla resa.

Året mina barn såg mig så påverkad av morfin, vissa dagar satt jag bara och somnade.

Dom har haft ett helvete.

Fick nog av alla tabletter sjukvården gav mig.

Begärde en avgiftning för att få tillbaka livet.

Det var en mardröm som tog sista krafterna ur min kropp.

En ren överdos som nästan tog livet av mig.

Hade jag inte haft droppet som var min avgiftning och mitt skydd mot opiater skulle jag inte leva idag.

Varje kväll tänker jag på den händelsen, hur nära det var att mina barn höll på att förlora mig.


Det är ingen rädsla jag bär på. Är inte rädd för döden.

Det jag bär på är ångest, smärta, tomhet........

Jag har inte orkat att anmäla denna händelse. Känner att jag måste för att andra inte ska drabbas

av felhantering av mediciner.


Någonstans tappar jag länken till ett underbart liv.

Jag isolera mig, tappat suget för träningen, tappat suget för allt.

Har aldrig någonsin haft åldersnoja.

Jag är hundra % säker på att jag har en femtio års kris.

När jag ser mig i spegeln. Då ser jag rynkor, händerna, brösten, vid ögonen.

Alltså vad har hänt?

Nyss var jag ju 40 år.

Vart tar åren vägen?


Jag har varit off ett tag nu.

Värsta är att min familj drabbas av hur jag mår.

Den som tagit mest skit är min svärdotter Zandra.

Jag har varit så otrevlig i telefon. Jag kan inte skylla på något.

Bett om ursäkt hur många gånger som helst.

Men det går inte att spola tillbaka och ta tillbaka orden.

Dom är sagda och jag ber till Gud att hon inte tog åt sig.


FÖRLÅT ZANDRA.

Jag älskar dig <3

Du har gått igenom en så svår resa en mamma någonsin kan.

Är så ledsen att jag varit egoistisk under denna resa.

Jag ska lyfta mig, finnas där för dig. Hjälpa dig att gå vidare med rätt redskap.

FÖRLÅT FÖRLÅT för att jag är en bitch ibland.


HOPPET ATT JAG EN DAG SKA LÄMNA ALLT BAKOM MIG

GÅ VIDARE OCH BLI LYCKLIG..........



JAG

Av Marie Karlsson - 10 mars 2015 14:28


Jag är den jag är.

Duger jag inte behöver man inte finnas i mitt liv.

Inte en chans att jag ska ändra på mig för att passa in.


Jag har alltid kämpat för att duga.

Vara den jag är.
Vad jag än gör så blir allt så fel.

Gör så ont inom mig.


Jag ställer alltid upp, hur jag än mår.

Det är ingen tävling i sjukdom, psykisk hälsa eller i pengar.

Hade varit helt underbart om jag fick lite förståelse för min sjukdom.


Jag är långt ifrån felfri. Mina misstag är många.

Gör jag fel ber jag om ursäkt, tar emot kritik om någon säger till mig.


Det enda jag inte förstår........

Vad har jag gjort?

Varför är taggarna alltid utåt mot mig?

Varför är det så svårt att acceptera mig?


Om jag är så värdelös i dennes ögon,

Varför då be mig om hjälp?


I dina ögon är jag liten som en myra.

Någon man kan stampa på.


Det är dags för mig att välja bort dig i mitt liv.

Du ger mig så mycket negativ energi.

Jag orkar inte bevisa vem jag är hela tiden.


Aldrig i hela livet kommer jag be om förlåtelse för att jag är den jag är.

Kommer aldrig förstå dina taggar mot mig.


Trodde du var en del av mig.....

Tragiskt att mista en vän som var som en syster för mig.






Av Marie Karlsson - 9 mars 2015 16:40


Jag har varit så tålmodig jag kan vara.

Ingen kan säga att jag vände ryggen till så fort det blev problem.


I tio år har jag kämpat för hjälpa.

Varit hos så många olika terapeuter genom åren.

Kämpat för att han skulle få hjälp med sitt skit.

Vad har jag fått för att vara den tålmodiga?

En skev bild av mig själv, fått skulden för att ALLT var mitt fel.

Hur kan allt vara mitt fel ? Det är han som orsakat allt med sitt

beroende. Jag behöver inte bevisa för någon om vad som hänt mellan oss.

Huvudsaken att JAG VET SANNINGEN.......skiter i alla andra

Oktober 2013 ville han skiljas. För mig spelade det ingen roll vem som sa orden...

Jag hade själv dom tankarna. Men jag ville först gå igenom min avgiftning innan

jag ville bryta upp.


Jag har velat skiljas i många år, men någonstans på denna resa valde jag att kämpa lite mer.

Lite mer blev till år.

Sen fick han diagnosen cancer i tjocktarmen.
Kände då att det var verkligen fel tillfälle att gå vidare.
Utan jag stannade i två år, tog hand om hans stomi, hjälpte honom att komma tillbaka med starkare självförtroende.

INGEN kan säga att jag inte kämpade.......


Sen skilsmässan och efter han flyttade ut ringer han mig dagligen.

Om bagateller, vad som hänt på hans jobb, vad det är på TV:n.... alltså han ringer om ALLT.

Jag har inte orkat bråka utan svarat med irriterad röst varje gång.

Som i torsdags visste han att jag skulle på hockey med familjen.

Ändå ringde han.

Nu har jag nått punkten själv.

Man kan inte nå dit om andra tjatar hur jag ska göra.

Idag sms jag honom och frågade om han var ledig.

Så jag bjöd hit honom på kaffe.


Nu satte jag ner foten och sa att han inte kan ringa mig hela tiden.

Att jag inte orkar, måste finna mig själv och gå vidare.

Hur kan jag göra det när han ständigt ringer.?

Nu hoppas jag verkligen att han förstår.

Så jag är stolt över mig själv att jag satte ner min fot.


Jag vill ha denna sommaren med min familj, vi ska ha roligt, grilla, party, lekar och massa annat.

Då vill jag vara FRI.


Så beröm mig nu att jag äntligen satte ner min fot.

Går inte att vara dum snäll som det heter.

Vet ni.........

Alla stora stenar trillade av mitt hjärta.


Den tålmodiga Marie har visat den sida som är stark.


En klapp på axeln, Nu går jag med fria kliv mot framtiden.


Kram på er alla.


#spotify

Av Marie Karlsson - 7 mars 2015 00:28


4 ever and ever


Att bära ett barn är det mest magiska som finns.


Denna film är så magisk, hur ett liv växer.



Kärleken till mina tre barn är så stark.

Det starkaste som finns.

Se er från den första ultraljudsbilden, känna hur ni levde inom mig, förlossningen,

er barndom..... Kan inte fatta att ni är vuxna idag.

Den dagen ni blir föräldrar kommer ni förstå.

Förstå att jag är så rädd om er, att jag inte är pain in the ass.

Att jag gör allt av kärlek till er.


Vart tog tiden vägen?


INGEN MAMMA UTAN SINA MIRAKEL <3

Av Marie Karlsson - 6 mars 2015 14:57


Min familj är den bästa som finns.

I min värld i alla fall.


Lotta har mått dåligt den sista tiden. Höften som bråkar hela tiden, ryggen som gör att hon får ont så fort hon står för länge.

Denna operation som dom lovat henne i dessa år knäcker henne psykiskt.

Jag har ringt dom, Lotta har ringt, ortopeden i Växjö har ringt dom. INGET HÄNDER

Varje dag kollar hon posten, varje dag blir hon lika ledsen när det inte finns något brev från Skåne.


Lotta är inte den som klagar.

Hon kämpar varje dag med denna värk.

Hon är min stora förebild. Ibland känns det som att jag ska skämmas.

Klagar på min smärta, när hon har det säkert värre än mig.

All smärta är personlig, men någonstans så skäms jag.


Igår hade Emmy ordnat biljetter till Hockeyn.

Lotta var överlycklig. Hennes favorit lag skulle spela. FÄRJESTAD

Alla vi andra i Logen höll på Lakers.

Dessa ögon som tindrade av glädje. Länge sen jag såg henne så glad och lycklig.

Hela tiden sa hon;

"Jag har världens bästa lillasyster. "
Ja, hon har världens bästa syster.

Synd att hennes lag förlorade :(


     


En lycklig Lotta :)


Av Marie Karlsson - 5 mars 2015 16:39


Sitter i mitt uterum och njuter av fåglarnas kvitter som blandas med musiken.

Energin växer inom kroppen när dagarna är så här underbara.

Blå himmel, snön som minskar.

OHHHHH underbart


Jag måste bestämma mig om jag ska sköta bloggen eller inte.

Funkar inte att jag bara skriver någon gång ibland.

Måste göra ett val.

Få se hur jag gör


Äntligen börjar jag må bra efter skilsmässan.

Dom negativa tankarna om mig själv, självömkan och att jag fortfarande utnyttjas.

Nu känner jag att framtiden kommer bli MIN

Jag har inte träffat någon sen allt skit som hände i Sthlm.

Finns ingen brådska att binda mig.

Den rätte kommer när tiden är rätt.

Går inte söka som en desperat människa.

En dag i taget så blir allt bra.


Min värk är nästan borta.

Tramadolen gör den nytta den ska. Hålla mig så smärtfri som det bara går.

Nu börjar jag få struktur i min vardag.

Somnar och stiger upp tidigt.

Har full energi under dagen.

Nästa vecka sätts min träning i gång på allvar.


Livet ser ljust ut.


Nu ska jag in i duschen.

Ikväll samlas hela familjen på Vida Arena.

Hockey, Lakers mot Färjestad.

Vi sitter i en loge, alla håller på Lakers förutom Lotta som ska sitta med Färgestads match tröja.

Hon kommer bli söndermobbad i kväll :)


Ha en underbar kväll.


Presentation


Min barndom, mina förhållanden, mina barn och mina vänner har format mig till den jag är idag.

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Arkiv

Tidigare år

Sök i bloggen


Skapa flashcards