Tydligen har man ingen rättighet som patient.

Jag blir motarbetad hela tiden....... Orkar inte bråka mer om min hälsa.

Varför kan inte läkarna lyssna på mig?

Hur kan dom säga att jag inte har så ont som jag säger. ?

För det första har jag en diagnos, för det andra så är mina blodprover åt helvete och för det tredje är inte mina röntgen bilder helt ok.

Min checklista....

* Mina blodprover, som hög sänka, för många vita blodkroppar, förhöjt levervärde, folsyra och B-12 brist, kreatinet är förhöjt och lite annat smått och gott

* Röntgen visar att jag har tre förändringar på min lever, röntgen visar att jag har em tumörliknande förändring på min njure, inflammation och fickor på höger sida av tarmen.

* Har SLE och DLE

* Cellförändringar i huden

* Värk i hela kroppen

Så denna fakta är INGET ?

Hur kan jag simulera mina röntgen bilder och mina blodprover?

Jag blir motarbetad hela tiden när det gäller hur jag mår.

Bråkar med smärtmottagningen om min medicinering.

Sjukvården gjorde mig beroende av morfin tabletter.

En operation förändrade mitt liv.

Låg på sjukhus i nästan två månader, åtta operationer.

Ett år levde jag i en dvala. Var så nerdrogad av morfin.

Begärde själv en avgiftning, kände att jag skulle inte överleva om jag fortsatte med tabletterna.

Fick en överdos under min avgiftning och var borta i nästan tjugo minuter.

Innan avgiftningen åt jag Plaquenil för min SLE.

Två veckor innan avgiftningen skulle jag förberedas med akupunktur.

Gjorde den, dagen efter fick jag en allergisk reaktion.

Jag var övertygad att det var akupunkturen som satte igång min SLE.

En vecka senare skulle jag göra yttligare en. Fick en svårare reaktion som till och med gav mig

blåsor i hela halsen.

När jag blev inlagd för avgiftningen tog dom bort min Plaquenil.
Jag var förbannad eftersom jag visste att det inte var tabletterna som orsakade detta.

INGEN lyssnade på mig.

Jag mådde hur bra som helst i flera veckor på denna medicin.

Gick ner 23 kg i vikt, var ute på promenader varje dag, steg upp tidigt varje dag.

JAG LEVDE ETT LIV.

När tabletten togs bort blev jag sjuk igen.

Gått upp i vikt eftersom jag inte rör på mig, smärta, svullnad, feber, yrsel, lågt blodtryck....

Jag har pratat med Rema om att jag vill börja med Plaquenilen igen.

Smärtmottagningen skickar arga mail till min läkare att han inte får skriva ut tabletter till mig.

Nu tvingade jag min rema läkare att skriva ut tabletterna.

Jag vill bevisa att jag har rätt. Jag börjar med en halv tablett om dagen i en månad. Reagera jag inte så kan jag öka till en hel om dagen.

Får jag en allergi så tar jag min allergi medicin och åker till sjukhuset.

Nu vet jag vad som händer om jag får en allergi.

Det enda jag vill är att få tillbaka mitt liv, börja leva, utnyttja mitt gymkort, umgås med vänner och mycket annat.

Jag kan inte förstå att jag som patient måste få den vård jag behöver

Att dom har en skyldighet att lyssna på mig.

Deras skyldighet att ge mig vård.

Alltså jag orkar inte bråka mer.

Min hälsa är det viktigaste.

Hur ska jag kunna leva ett liv utan den hjälp jag behöver ?

Nu har jag begärt ett möte mellan mina läkare.

Mina barn ska vara med på detta möte.

Någonstans brister det i länken, jag vet vem som brister.

Varje dag kämpar jag mot min smärta.

Gråter när jag stiger upp ur sängen varje morgon, både för att det gör så ont och att kroppen är stel. Gråter för jag vet att jag ska leva ännu en dag i skyttegraven.

Varje dag är en kamp för att inte visa min familj hur jag verkligen mår.

Min ångest äter upp mig. Ångest för att jag inte får den hjälp jag behöver.

Oron inför min undersökning i Karlskrona.

Misstanken som Rema har.

Jag är inte rädd, det är barnen jag tänker på.

Så......

Välkommen till en dag i mitt liv

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har bestämt mig att stänga ner bloggen.   Känner att denna kommer vara en påminnelse om allt skit som skett Lovat Lotta att vi ska starta ett nytt liv när hon kommer hem från sjukhuset. Att detta blir en start för min älskade dotter a...

  Ja, väggen har nått min näsa. Så nu är jag platt i nian......   Just nu finner jag ingen vattenyta i skallen. Kan inte få luft någonstans, hela jag drunknar. Så jag har fått order om att bara ta dagen som den kommer, ingen stress, inga ...

  Jag fattar inget alls.   Varför är nog den största frågan som cirkulera i min skalle. Det ska mycket till innan jag blir den person som får hat inom mig. När jag tänker efter har jag nog aldrig hatat någon. Hat föder bara agg, föder on...

  Jag klarar inte av att vara ensam hemma, ångesten äter upp mig. Så vi tog ett beslut jag och min familj. Nu har jag flyttat hem till min son och hans familj.   Det funkar kanon. Så jag har min egen hörna i vardagsrummet. Katterna följde...

  Länge sen jag bloggade. Har varit så mycket runt omkring mig. Måste ta tag i allt innan jag känner att det funkar med bloggen.   Jag har varit så sjuk. Spytt galla hela tiden, så fort jag fick mat i magen kom allt upp med gallan. Ont ...